tisdag 22 februari 2011

impulsstyrd, nej inte jag!

En arbetskamrat till pappa beskrev mig häromdagen som en utrycksfull person. Det ligger nog mycket i det. Jag låter mycket och syns mycket. Men ibland kan det vara fruktansvärt frustrerande, eller i alla fall lite pinsamt. Mina utryck kommer sig ofta av impulser, jag tänker något och sekunden senare har jag sagt eller gjort det jag tänkte. Underhållande ibland. Men när jag sitter i en full buss och lyssnar på musik och rycks med så pass att jag börjar sjunga högt är det inte en bra egenskap. Eller när jag läser eller lyssnar på en bok och flämtar till högt när något händer är det inte heller en bra egenskap. Eller när jag repeterar teaterrepliker tyst i huvudet (för att inte störa mina med resenärer) men istället kommer på mig själv med att leva mig in i scenen med både kropp och ansikte är det verkligen inte en bra egenskap.

Jag får helt enkelt lära mig styra mina impulser för snart kommer folk tro att jag är galen på riktigt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar